NHKFs Utställningar

I början av 1950-talet då Norra Hallands Konstförening startade försökte man till en början arrangera utställningar, men det var ett svalt intresse och försäljningen blev ringa. Men 1954 arrangerades utställningen “Hallandsbygd på frammarsch“. Denna mässa ordnades i Tingsberget och vid denna mässa fanns alltifrån maskiner, fjäderfä till konst och konsthantverk. Man fick höra landshövdingetal, militärmusik och vara med om ett uppträdande av Alice Babs och Charlie Norman och mycket annat. För arrangemanget ansvarade den nya konstföreningen, Norra Hallands Konstförening. Namnet på den del av mässan som utgjorde det största konstevenemang som dittills ägt rum i bygden var “Norra Halland i Konsten“. Förutom de i norra Halland boende konstnärerna inbjöds ett tiotal konstnärer som i sin konst inspirerats av vår bygd under sina vistelser här. Många av dessa var målarkamrater vid Valand med Ansgarius Börjesson och hade bjudits in till Hanhals för att måla och få möjlighet att äta sig mätta. Många av dem är välbekanta än idag: Ragnar Sandberg, Rudolf Flink, Sven Durrell och Stig Anå. Bland de konsthantverkande kan nämnas Ingrid Carling (keramik och batik), Arne Gulläng (trä och metaller) samt textilkonstnärerna Märta Rinde-Ramsbäck, Ulla Onvall och Birgit Swahn. Det blev en stor succé för arrangörerna – SLU, under ledning av Carl-Arvid Andersson och Norra Hallands Konstförening. Att arrangera utställningar gör att allmänheten får tillgång till mer konst, vilket i sig kan öka deras konstintresse. Det är än idag viktigt att arrangera utställningar för att verksamma konstnärer i vår bygd skall kunna få betalt för sin konstnärliga verksamhet.

För att kunna arrangera utställningar behövs lokaler. Vi ger här information om de villkor som gäller idag för att Norra Hallands Konstförening skall få en möjlighet till påverkan av de utställningar som kan upplevas på Kungsbacka Konsthall. Under åren 2016-2018 hade NHKF möjlighet att arrangera en femveckorsutställning, tidigt på våren, mitten av våren eller under slutet av våren. Hur det beslutet kom till är jag, Lisbeth Hedelin, inte bekant med.

Under 2018 tog nämnden för Kultur & Fritid fram en ny utställningspolicy, vilken innebar att föreningen inte skulle erbjudas möjlighet till en femveckors utställning som tidigare. Fortfarande var det fullt möjligt för Norra Hallands Konstförening precis som för att lämna in förslag på konstnärer att ställas ut, vilket även styrelsen för NHKF gjorde. Exempelvis föreslogs Jens Fänge, som något senare ställdes ut i Bonniers Konsthall, och därefter ställde Jens Fänge ut i USA. Ett annat förslag från NHKF var Jan Håfström. Båda förslagen bedömdes som intressanta, men inte aktuella för våren 2019 utan de skulle kunna få “ligga” i en “förslagshög” inför framtiden. Det skulle kunna dröja ett bra tag innan de kunde bli aktuella, om de alls skulle komma ifråga. Det var svårt att kommunicera detta till de konstnärer NHKF gärna ville se i Kungsbacka. Lite gick luften ur styrelsen. Generellt säger många konstnärer att det är svårt att ligga i “köläge”, det är så att säga “trångt” på Konsthallarna i landet.

Under åren 2016-2020 har Norra Hallands konstförening blivit beviljade att arrangera utställningar på Kulturtorget och under åren 2016-2017 på Bryggan gällande ung konst. Att utställning av en ung konstnär inte kunde fortsätta berodde på att ledningen beslutat att föreningarna endast får ställa ut en vecka per år på Bryggan. NHKF valde då att ställa ut inköpt konst inför föreningens årliga konstlotteri och inte längre ställa ut ung konst på Bryggan. Konst inköpt för konstlotteriet har kunnat ställas ut på Bryggan under åren 2016-2020. 

Nedan presenteras utställningar presenterade dels i Kulturhuset Fyren (Konsthallen, Kulturtorget, Bryggan), dels i Galleri Hjertstedska Villan. Hade vi inte haft tillgång till detta galleri hade det varit svårt för föreningen att vara arrangör av utställningar i alls lika hög grad som tidigare. 

Redogörelsen av de utställningar styrelsen presenterar nedan startar från år 2016. Skälet är att styrelsen saknar information om tidigare utställningar, men kommer att starta ett arbete för att försöka att få fram sådan information. Så detta arkiv kan komma att växa.

Utställningar på Kungsbacka Konsthall

Tre utställningar på Kungsbacka Konsthall under åren 2016-2018:

  • 10 mars – 15 april 2018: “HORROR VACUI (Extra allt!)”: Nina Zetterquist och Marie Palmgren, båda Göteborg
  • 21 januari – 26 februari 2017: “Kraftkällor”: Brittmarie Sundström, Kungsbacka och Sverker Eklund, Göteborg
  • 23 april – 11 juni 2016: “Akvarellens olikheter”: Marie Gauthier, Karlstad, Erik Hårdstedt, Uddebo, Hasse Karlsson, Vitemölla, Kivik och Therese Szatek, Stockholm.

Den 10 mars – 15 april 2018 arrangerade NHKF utställningen “HORROR VACUI (Extra allt!) på Kungsbacka Konsthall.

I utställningen möttes Nina Zetterquists och Marie Palmgrens konstnärskap. Aldrig har väl en vernissage på Konsthallen, varit så välbesökt – 230 personer! Det var i sig problematiskt då Konsthallen inte skall ta emot fler än 150 personer beroende på brandrisken. Många kom från Göteborg för att hylla Nina och Marie, men också för att vi hade valt Nina Bondesson som invigningstalare. Denna utställning var inget för den som tycker om det strama och avskalade. Tvärtom! När Boris Svenbring föreslog oss att ställa ut Nina och Marie var vi i styrelsen genast med. När Boris berättade för oss om de två konstnärerna blev vi alla så intresserade. Vi förväntade oss konst som skulle engagera, ge upphov till diskussioner! Vilken roll spelar konsten i samhället?

Nina Zetterquist har sina rötter i textilkonsten, medan Marie Palmgren har det i grafiken. Men ingen av dem har valt att stanna vid detta! Nina har fört över sina textila erfarenheter till såväl målningar som skulpturer av skrot och mosaik.

Marie Palmgren jobbar med collage, förstorar, lägger till, drar ifrån, målar, screenar på olika material, i jätteformat till formsågade små träkrumelurer.

Dessa två konstnärer kan tyckas olika, men där finns en stor likhet på ett djupare plan. Båda är starkt utforskande, gränsöverskridande och båda visar en primitiv utlevelse. De är på en gång gränslösa, men samtidigt styrda av sina drömmar och erfarenheter.

Titeln “Horror vacui” är latin och betyder skräck för tomrummet. Det är också en term som används inom både fysiken och konstvetenskapen, där den syftar på en kraft i naturen att vilja fylla alla tomrum med materia. Några tomrum, eller svarta hål, att tala om fanns det inte i verken, som visades i Konsthallen under denna utställning.

Marie Palmgrens grafiska kompositioner är baserade på digital teknik med vad det innebär i möjligheter till förstoring, klippa och klistra och anpassa och repetera olika bildelement. Rytmen och de fragmentariska kompositionerna för tankarna till postmodern lyrik.

Det textila väggverket Vi (2010) föreställer en stilla och blundande kvinna lutad mot en androgyn figur tecknad i svart mot en brunröd bakgrund och är ett exempel på hur Palmgren förstorar upp ett mindre motiv.

Här visas också bildsviter där de moderna teknikerna plexiprint och digiprint på papper används. Flera verkspeglar en huvudsakligen kvinnlig sfär. De utstrålar vitalitet och det har sin grund i att Marie har tagit det djärva beslutet att låta enbart skissartade inslag från en kulspetslinje bära upp i stort sett varje komposition. Hon har tydligen ett helt nytt förhållningssätt till grafik, samtidigt som hon är noga med att följa dess traditionella regler för bildupplevelser.

De två konstnärerna kände inte varandra före utställningen och verken har inte heller specialgjorts inför visningen i Konsthallen. Båda använder klara, starka färger och ett virrvarr av linjer, raka, krokiga och trassliga, medan Marie beskriver sitt arbetssätt som kontrollerat, handlar Ninas konstnärskap, som hon sade, om ren lek. Förutom ett par broderade tavlor och en målning i starka färger, består Ninas del av utställningen av olika skulpturer i olika form, färg och storlek. Det är samlingar av djurfigurer, täckta av mosaik, gjord av glasbitar och knappar. Vidare visar Nina en serie skrotskulpturer gjorda av ståltråd och av gamla köksredskap, Dessa täckte en vägg, dvs det blev en vägg av insekter. Nina sade, att hon fick idén när hon besökte Naturhistoriska muséet och där öppnade en låda med insekter. Det var bara sländor, alla med fantastiska namn och kvinnoinspirerade, sade Nina. Nina hade också med majestätiska golvskulpturer i lera som ibland är upp till 1,5 meter höga. De föreställer katter, rävar och där fanns också 1 dm höga fåglar. Skulpturer som fått utsökta mönster av allt från infällda broderier, ryavävar och knappar, till mosaik. Deras individuella uttryck, som t ex fåglarnas glädje och hängivenhet, fångar genast betraktarens blick och sedan är man fast! Bland väggverken fanns även mindre broderier med sina sammelsurier av olika tekniker i avancerade och färgstarka kompositioner. Utställningstiteln Horror Vacui (rädsla för tomheten) är väl vald av konstnärerna, liksom deras motreaktion uttryckt som Extra allt! Båda visar ett generöst och engagerande bildberättande.

Varken Nina Zetterquists eller Marie Palmgrens konstnärskap är ett uttryck för ögat utan mer för att i likhet med Henri-Robert-Marcel Duchamp använda konst för att påverka tänkandet.

De båda tillhör därmed den konstruktivistiska skolan som anknyter till vad som visades på utställningen i Louisiana till vilken NHKF reste den 13 maj och där såg Gabriele Munters målningar och Pablo Picassos keramik. Se mer information om dem i avsnittet NHKF Konstresor på denna hemsida.

Nina Bondesson, professor vid HDK i Göteborg, höll invigningstal och samtalade med konstnärerna. Nina Bondesson är utbildad vid Konsthögskolan i Stockholm 1983-88. Efter debututställningen på Galleri Dr Glas i Stockholm 1989, har Bondesson ställt ut regelbundet runt om i Sverige och sporadiskt i utlandet. Att NHKF valde Nina Bondesson som invigningstalare var att även hennes bilder framstår som besynnerliga och gäckande, precis så som Ninas och Maries bilder gör.

Vid denna invigning fick de besökande också njuta av Alice Broman mjuka fina jazzsång.

Den 25 mars 2018 höll Nina och Marie dessutom en uppskattad skulpturworkshop för vuxna och barn från 12 år. Tanken var att låta hela familjen inspireras av utställningen Horror vacui – Extra allt! för att själva få pröva på att skapa skulpturer av blandade material under ledning av konstnärerna Marie Palmgren och Nina Zetterquist.

Vi går nu tillbaka i tiden till den 21 januari – 26 februari 2017 då NHKF arrangerade utställningen “Kraftkällor – Måleri och skulptur – en kraftfull resa i färg och form” uttryckt av Brittmarie Sundström och Sverker Eklund på Kungsbacka Konsthall.

NHKF bjöd in de två konstnärerna: Sverker Eklund, verksam i Konstepidemin, vid Linnéplatsen i Göteborg för att visa hans grovhuggna, men känsligt utmejslade träskulpturer och för att visa Brittmarie Sundströma, Särö, icke-figurativa färgbalansakter. Det föll sig naturligt att döpa denna utställning till Kraftkällor, två Kraftkällor som möts

Att de båda är kraftkällor framgår då vi möts av en explosion av färger och yvigt träslöjdskap när vi träder in i Konsthallen.

Brittmarie Sundströms 30 icke-figurativa rutmönstrade färgbalansakter, både på canvas och på tyg, möter Sverker Eklunds femtiotal grovhuggna, men känsligt utmejslade träskulpturer.

Sverker Eklund är utbildad vid Konstindustriskolan i Göteborg, Hovedskous målarskola i Göteborg, Vestlandets Kunstakademi i Bergen och Konstakademin i Oslo. Trots sin erfarenhet och utbildning berättar Sverker att det idag är svårt att få utställningsmöjligheter. Det är långa köer på de flesta utställningshallar och det är idag få som har möjlighet att överleva som konstnär.

Sverker är mest känd för sina flickor, vilka fyller en hel vägg i Konsthallen. Var och en av dem är huggna ur ett stycke vedträ som han målar med äggoljetempera och förgyller eller bränner. De liknar den primitiva kyrkokonsten som vi i Sverige inte har så mycket kvar av idag.

Men Sverkers utställning är mångfaldig. Med på utställningen finns också boxare i trä – brända med förgyllda shorts. Sverker säger sig försöka förmedla den fruktansvärda utsatthet som en boxare upplever när han går in i ringen. Sverkers utställning består både av målningar och skulpturer, där bland annat kor har varit inspirationskällan. Sverker säger att han har spenderat många somrar på Hamburgön, där korna står som ett grafiskt monument i landskapet. Som barn var Sverker livrädd för hästar, men inte för kossor, vilka han gärna tecknade.

Invigningstalare var konstvetare Gun Hellervik, se Galleri Nordens Bilder. Skön musik framfördes av Sara Woxlin.

Den 23 april – 11 juni 2016 arrangerade NHKF utställningen “Akvarellens olikheter” på Kungsbacka Konsthall.

NHKFs argument om varför utställningen var angelägen var att akvarelltekniken har en direkthet som visar på den bakomliggande arbetsprocessen.

Fyra utställare bjöds in till denna utställning. Det var Marie Gauthier Karlstad, Erik Hårdstedt, Uddebo, Hasse Karlsson, Vitemölla, Kivik och Therese Szatek, Stockholm. Utan Boris Svenbring, som då ingick i styrelsen, hade vi haft svårt att finna dessa så intressanta konstnärer.

Marie Gauthier visade hur hon prövar sig fram i teknik och ansats, testar förkompositioner och väljer horisonter. Hon har också en ansats till psyko- symbolism, där ödslighet och flödighet växlar. Marie försöker i sitt måleri att abstrahera så mycket som möjligt och i möjligaste mån frigöra sig från ett motiv. Hennes inspiration kommer gärna från dramatiska naturscenerier, där blandning av mörker och ljus möts, och där kontraster förnims. Marie söker alltid ljuset även om hon använder mörka kulörer. Hennes bilder kan betraktas som något mittemellan föreställande och icke-föreställande, och ibland som enbart färgkompositioner. Om betraktaren relaterar till något i bilden eller “känner igen sig” eller gör egna tolkningar med hjälp av sin erfarenhet så är det tecken på god föreställningsförmåga eller fantasi, menar Marie. Marie säger vidare “att detta gläder mig i så fall. Jag har då nått fram med mitt budskap eftersom bilderna alltid är hämtade från det som jag själv har sett eller upplevt.” Vidare säger Marie “att verklighet inte är så viktig i hennes strävan att förmedla mina intryck. Jag vill söka mig bortom det sedda.” Att Marie använder akvarellmediet har att göra med hon finner det vara svårstyrt och ibland lever sitt eget liv, vilket ger henne en utmaning och spänning under arbetets gång. Måleriet är för Marie en livsväg utan egentligt mål – det är vägen som är mödan värd – för att citera Karin Boye, säger Marie. Landskapet har oftast varit den största inspirationskällan för Marie. De bilder som visas i denna utställning härrör från vistelser i svenska, norska och färöiska berg- och vattenlandskap.

Enligt Erik Hårdstedt är akvarellmåleri en svårbemästrad ögonblickskonst. Trots det envisas Erik med sina exakta målningar fyllda av detaljer. Ett måleri som skruvar upp vardagen till något öververkligt. Eriks verk är strama, exakta och detaljrika. Det kan vara innehållet i hans handbagage, men också gatumiljöer i en blandning mellan Borås och Göteborg. Och gärna hinduiska gatubilder, inspirerade från ett antal resor i Indien. Konsten är trots allt för Erik en lekplats och ett laboratorium, där han kan vända och vrida på tingen, dissekera och sätta ihop dem på nya sätt. Kanske upptäcka nya betydelser i det gamla bekanta. Kontrasterna är ständigt närvarande, yta och djup, nära och fjärran, öst och väst, evigt och förgängligt, liv och död, smått och stort. Erik inspireras av resor, natur och förändring, vardagen, konsthistoria, mytologi, religion, arkitektur, skräp, reklam, barndomsminnen, mat, konsumtion av alla slag, med andra ord – det mesta.

Hasse Karlsson bor i Vitemölla på Österlen. Han har tidigare varit bildlärare i Kungsbacka, men konstklimatet i Kungsbacka hade Hasse och hans fru Ia tröttnat på. Hasse målar gärna landskap, reella, naturalistiska, sparsmakade miljöer och han söker sig mot slätten där sikten är lång och obruten. Han hämtar inspirationen ute, blir inspirerad av ljuset i landskapsrummet. Hasses måleriska årstid är främst höst, vinter och tidig vår. Det är då naturen ger ifrån sig de färger som slår an i hans inre värld. Färgskalan rör sig över brunt, grått och svart med påtagligt grafiska toner som hämtats i stubbåkrar, det vissna och det multnade. Men också den vita mattan som under vintern rullas ut över kullar och ängar är väsentlig. Vitheten gör att himlens nyanser uppmärksammas tydligare till skillnad mot barmarken som suger ner allt ljus i jorden. Det första Hasse målar på en akvarell gör han alltid utomhus – där skapas 80-90 procent av bilden. Klimatförändringar och platser med en enhetlig färgskala intresserar också. Även interiörer där ljuset kommer utifrån och varierar från sommar-  till vinterhalvår. Hasse planerar sitt måleri och visar en tydlig intention. Han är en mästare i att utnyttja dukens vithet. Hasse räknas idag till en av Sveriges främsta akvarellister. Efter studier på bl a Konstfack i Stockholm på 70-talet fann han så småningom vägen in i vattenfärgerna. Det var under en kurs i Gerlesborg hos den legendariske akvarellmålaren Arne Isacsson. Året var 1984.

Akvarellen ligger nära grafiken då den är mer planerande. I akvarellen täcker man lager på lager på liknande sätt som färggrafik och det är nödvändigt att ha en plan. Hemligheten ligger i att hela tiden tänka i vad som skall ske i nästa steg, samtidigt som man måste vara öppen för improvisation. Enligt Hasse så går det inte att ta ett steg tillbaka om man ångrar sig, jo lite, men inte så som med akryl. Vid betraktande av Hasses bilder är känslan av distans påtaglig. Han målar sina fält, kullar och stora himlar på avstånd. Han använder sig även av det vita tomrummet för att uppnå sina mål, vilket ger plats åt betraktaren.

Therese Szatek är född 1978 i Huddinge söder om Stockholm. Hon är utbildad på Konsthögskolan Valand och examinerades från magisterprogrammet 2007. Therese arbetar med bild i form av blyertsteckning, akvarell och grafik. Med inzoomningar, form och avskalande försöker Therese närma sig existens, tid och förvandling. Det gör hon genom att belysa den utvalda miljön eller objektet från ett nytt håll och skapa rörelse i den stilla bilden. De inblickar som presenteras i Therese bilder är hämtade från de rum där hon har vistats i en längre tid. Therese målar utsnitt från det vardagliga, det vi har runtomkring oss och som vi ständigt rör oss i. Formerna pendlar mellan det föreställande och det abstrakta, såsom yta och djup. Det kan vara stolsbenens komposition under bordet, mattans tyngd mot golvet eller skuggspelet på väggen från en växt. Tingen i sig uttrycker en egen historia av tillfällen och händelser som Therese uppmärksammar i sina bilder. Genom att hon försöker få ihop abstrakta ytor med det föreställande till en ny helhet vill hon närma sig reflektioner kring tid, existens och förändring.  Naturens former och växtlighet är återkommande inslag, ofta sammanvävda med människans avtryck i miljön. Bilderna tar lång tid att framställa och behovet av denna långsamma process är en grundpelare för hennes arbete. 

Utställningen visade på akvarellteknikens direkthet vilket redovisar den bakomliggande arbetsprocessen.

Invigningstalare var konstnär Anna Törnquist, fd ordförande Nordiska Akvarellsällskapet.

Doris Bota från gruppen Lillies of the North spelade och sjöng.

Utställningar på Kulturtorget under Konstens vecka,v40

  • 28 september – 11 oktober 2020 med vernissage den 28 september kl 17.00. Sex Kungsbackakonstnärer visar “Mångfald i tekniker och uttryck i konsten“: Åsa Berndtsson (keramik), Hans O Bergman (olja), Anette Ericson (textil/glas), Gunilla Olsson (akryl/grafik), Marie Ragnhult (akvarell) och PO Widheden (silversmide).
  • Den 30 september – 13 oktober 2019 visades en utställning med titeln ”Något annat än Artscape”. Konstnärerna Glenn Larsson (akvarell),  Margareta Andersson (konstkeramik) och Anita Johansson (grafik) representerade Fjäreguppen.

  • 1 – 7 oktober 2018 visades en utställning med temat: Identitet – Integration. Mahsa Hosseini (Iran), Ingela Wennerberg (Vietnam), Virginia Tertuliano (Brasilien)

  • 2 – 15 oktober 2017 visades en utställning som ville visa Kvinnor i konsten. Kungsbackakonstnärerna Gerd Elldér, Wiveka Warenfalk och Helene Wedel.

  • 3 oktober – 9 oktober 2016 var en utställning där Göteborgskonstnären Gerd Ekdahl var inbjuden att visa sin konst för Kungsbackabor.

Här beskrivs ovanstående utställningar lite mer ingående.

Den 28 september – 11 oktober 2020 är en utställning som invigs måndagen den 28 september kl 17.00 under temat: “Mångfald i tekniker och uttryck i konsten“: Sex Kungsbackakonstnärer ha bjudits in att ställa ut tillsammans. Åsa Berndtsson (keramik), Hans O Bergman (olja), Anette Ericson (textil/glas), Gunilla Olsson (akryl/grafik), Marie Ragnhult (akvarell) och PO Widheden (silversmide). Flera av dem har inte arbetat tillsammans på detta sätt tidigare. Alla är yrkesverksamma konstnärer och flera av dem tillhör antingen Fjäregruppen eller Terra Stoffa. Vid invigningen spelar saxofonist och flöjtist Bo Nyberg finstämd jazzmusik av Sveneric Johansson och recitatör Ellinor Sjödén läser poesi av Elsa Grave och Göran Sonnevi.

Åsa Berntsson är utbildad på HDK, Högskolan för design och konsthantverk, Göteborg, och Statens høgskole for kunsthåndverk og design i Bergen. Åsa har haft egen verkstad sedan examen 1994.

Åsa skriver: “Tema och utgångspunkt i mitt arbete har sedan dess varit välkända byggmaterial som kakel, tegel, gatstenar och på senare år lampor. Bakom mina verk finns en konstnärlig intention präglad av eftertänksamhet och humor. Resultatet blir egna varianter på välkända former och föremål.” Vidare skriver Åsa: “Hantverksmässig tillverkning av keramiska produkter där funktioner och detaljer som ofta inte uppmärksammas så mycket är en utgångspunkt. Sladdar är till exempel en väsentlig del av lampor som man oftast gör stora ansträngningar för att gömma. Här får de en alldeles egen betydelse.”

Utställningar, gestaltningsuppdrag och försäljning genom butiker och gallerier i Sverige och Norge har varit Åsas huvudsakliga sysselsättning de senaste tjugo åren. Se mer på www.asaberndtsson.com

Hans O Bergman föddes i Malmö 1951. Hans är yrkesverksam konstnär boende i Åsa, söder om Göteborg. Hans skriver: ”Färg och form är viktigt för mig i mitt arbete. När det spontana måleriet samsas med det planerade får man det bästa resultatet. Viktig är också dialogen mellan idéer och material för att målningen inte skall protestera utan formas till det jag vill uppnå.”

Anette Ericson, bor på Östra Tallbackevägen 1, Onsala, 0722 329332. Anette är utbildad på HDK Göteborg. Anette skriver:  “arbetar som textilkonstnär med schablontryck som min teknik. Jag trycker lager på lager, tar bort och lägger till. Naturen är en stor inspirationskälla. Att finna en stämning som ger bilden det rätta uttrycket, är en intressant arbetsprocess.”

Gunilla Olsson skriver: “Då jag gick på Domens Konstskola i Göteborg var det främst grafik jag sysslade med. Tyckte det var intressant att utforska dess tekniker. På senare år har jag målat i akryl och funnit detta mycket givande. Färgen torkar fort och jag målar med musik i öronen, mest abstrakt. Havet är ofta återkommande i mina bilder. Havet är mitt rätta element. Att skapa ger mig frid och lugn, en närmast meditativ känsla.” www.grafikivast.se/gunillaolsson;

www.fjaregruppen.se/gunillaolsson

Marie Ragnhult skriver: “Vill du ha information eller delta i någon av mina kurser, kontakta mig då gärna på: 0709 – 932789, 0300 – 29558, marie@ragnhult.se, www.ragnhult.se. Ateljén finner du på: Oskars väg 13 i Onsala.”

Vidare skriver Marie:  ”Jag ser en skugga på gardinen. Fram med kameran. Tar många foton som jag sedan arbetar med i ett ritprogram på Ipaden. Den nya bilden som jag skapat trycker jag på akvarellpapper. Sedan målar jag akvarell, lager på lager och bilden växer fram. Nu är den här!”

Per-Olof Widheden skriver: “Ända sedan tonåren har jag, när tiden räckt till, arbetat med konsthantverk. Det rörde sig på den tiden främst om bruksföremål i trä, skedar, skålar och små möbler. Konsthantverkare är jag, men med betoning på hantverkare. I min formgivning eftersträvar jag enkelhet. Jag hämtar ofta inspiration i naturen. Det kan vara ytan på en klippa eller strukturen på ett nötskal. Bäst är det, när visionen också är en utmaning för mig som hantverkare. Konsthantverk innehåller mycket teknik och Mokume och Keum-Boo är två gamla asiatiska tekniker, som jag tagit till mig. Mokume betyder lite fritt översatt från japanska ”trämönster”. Tekniken innebär att man värmer ihop olikfärgade metaller med varandra och på så vis kan man skapa kontrastrika mönster. Silver och koppar är de vanligaste kombinationerna jag använder. Det går också att blanda olikfärgat guld, vilket ger mycket exklusiva smycken. Keum-Boo betyder ungefär ”fäst guld” på koreanska. Man fusionerar en relativt tjock folie av rent guld på rent silver. Oftast svartoxiderar jag silvret, och får fin kontrast till det glänsande guldet. Stenar till mina smycken hittar jag oftast ute i naturen och slipar själv dessa, vilket ger en stor frihet i formgivningen. Det kan vara en vacker strandsten eller en skrotsten från en gruva.

Vidare. “Min produktion består inte bara av smycken utan också av bruksföremål som till exempel ljusstakar, vilka oftast är tillverkade i mässing. Besök gärna min hemsida: www.po-konsthantverk.se”

Kulturtorget under åren 2019- 2018

Den 30 september – 13 oktober 2019 visades utställningen ”Något annat än Artscape”. NHKF bjöd in representanter från Fjäregruppen att visa akvarell, konstkeramik och grafik. De representerades av konstnärerna Glenn Larsson (akvarell),  Margareta Andersson (konstkeramik) och Anita Johansson (grafik).

Den 1 – 7 oktober 2018 invigdes utställningen “Identitet – Integration”. NHKFs önskan var att lyfta fram konstnärliga erfarenheter från andra länder. Mahsa Hosseini från Iran visade akvarell- och gouacheverk och Ingela Wennerberg vietnamesiska lackarbeten. Målningar på detta tema visades samtidigt på Bryggan av Virginia Tertuliano från Brasilien.

NHKF önskade “fullt ljus” på utställningen “identitet – Integration” varför ljusarkitekt Torbjörn Eliasson från White arkitektkontor bjöds in att utforma en “Ljusdesign” utanför entrén till Kulturhuset, ljus som skulle peka på att något särskilt hände på Kulturtorget. 

Invigningstalare var konstnär Anne Lang, utvecklare av bild- och formkonst i Region Halland. Ljusdesignen visades under Konstens vecka, v40, och kunde ses varje kväll under veckan.

Sponsorer för detta projekt var Kultur & Fritid, Nämnden för Teknik, och Aranäs Fastigheter AB samt Copy Shop AB och Restaurant Trubaduren.

Elever från Kulturskolan underhöll med fint cello- och fiolspel i caféet efter det att Torbjörn Eliasson föreläst om ljusdesign och när alla besökare var på väg ut för att höra Anne Lang inviga utställningen. Det var många besökare denna kväll, ca 130 personer, vilket gjorde att det var svårt att uppfatta ljusdesignen. De som stannade kvar blev rikligt belönade. De fick verkligen en fin ljusupplevelse.

2 – 15 oktober 2017 under Konstens vecka – förlängd – arrangerade NHKF en utställning där Kvinnor i konsten presenterades. Valet föll på de mycket erfarna välkända Kungsbackakonstnärerna Gärd Elldér (keramik), Wiveka Warenfalk och Helene Wedel.

Gärd Elldér är keramiker och arbetar i stengodslera. Det kan bli t ex stora krukor med reliefer. Gärd inspireras mycket av sin trädgård i Onsala. Kontakt: jogel@telia.com

Wiveka Warenfalk har numera ägnat sig åt måleri på heltid och då lämnat sitt liv som regissör. Wiveka arbetar i olja, akryl och kol. www.warenfalk.se och kontakt: wiveka@warenfalk.se.

Helene Wedel är både textil- och bildkonstnär. Ofta målar Helene i olja och ofta blir det stora monumentala verk. Kontakt: bild@helenewedel.com

Den 3 oktober – 9 oktober 2016 arrangerade NHKF Göteborgskonstnären Gerd Ekdahls utställning på Kulturtorget.

Gerd Ekdahl har varit verksam konstnär sedan 1960-talet, då hon utbildade sig vid HDK och sedan vid Valand. Ursprungligen är Gerd textilkonstnär. Det blev många uppdrag under åren då arkitekter ville ha textila utsmyckningar då de ansåg att de ger ett mjukt intryck.

Så småningom började Gerd att använda fler tekniker som olja, akryl, grafik, och inte minst screentryck på glas. Det representerade mer det kalla, strama och raka.

Att arbeta med det direkta måleriet, bilden som föds under arbetet, är grunden för hennes skapande. Gerd har alltid sökt det mångbottnade och transparenta. Där har materialet spelat stor roll – olika ytor av matt och blankt, tunt och tjockt i väven. När Gerd började att arbeta med nylonvarp och plexiglas som inslag, var det också naturligt att prova brända glas i väven. Steget vidare var att kombinera screentryckta bilder och textutsnitt, guld och silvertråd. Allt ligger som en textur i luften på den genomskinliga varpen.

Utgångspunkten har alltid varit att fånga en känsla. Det startar ofta med färg, en icke-verbal tomhet. När Gerd sedan anser sig vara klar med målningen kan hon läsa i bilden vad det var hon kände. Ofta har det handlat om livet, att leva ett rikt och roligt och fullt liv. Konst är viktig för Gerd på ett rent existentiellt plan. Om man är ledsen är det bra att skapa, känslorna behöver få komma ut. Hade jag inte fått skapa hade jag nog drabbats av depression, säger Gerd. Gerd har också skrivit en bok: Uttryck, med texter och konst från en svår men kreativ period.

Rolf Anderberg skrev 1995, om Gerds senare målningar att tiden är starkt närvarande, bultande, i ett svårt överskådligt dramatiskt inre skeende belyst av färger som verkar som anrop, böner och återhållna skrik. Det är ett självutlämnande arbete med uttrycksmedlen för ett erkännande av livsvillkoren – vilket är djärvt i en tid då bildkonsten domineras av rebusar och ironi.

Utställningar i Kungsbackas kommundelar – Biblioteken i Åsa, Onsala och Kullavik

Den 17 november – 8 december 2018 arrangerades tre utställningar med verk av tre unga konstnärer vid tre av Kungsbackas bibliotek.

De tre utställarna är Ida Gudmundsson (Åsa Bibliotek), Johanna Sandvik (Onsala bibliotek) och Clara Lundgren (Kullaviks bibliotek). Att NHKF valde att ställa ut på biblioteken i kommundelarna istället för på Bryggan på Kulturhuset Fyren berodde på en ny policy som nämnden tagit angående utställningsverksamheten på Kulturhuset. Denna policy säger att varje utställare (NHKF – ej utställare utan arrangör!) endast bereds möjlighet att ställa ut på Bryggan en gång per år. Styrelsen valde då att ställa ut inköpt konst under veckan efter årsmötet och inte längre ung konst. Styrelsen ansåg det vara värdefullt att vinnarna i årets Konstlotteri, där dragning sker under årsmötet, i lugn och ro skulle kunna studera och välja verk.

Idén föddes därmed att ställa ut ung konst i tre kommundelar. Ida Gudmundsson ställde ut i Åsa Bibliotek. Ida målar i olja, men är också konstpedagog och arbetar i Backlunds Galleri i Göteborg. När Ida målar använder hon sig gärna av flera lager av färg för att få fram en nyanserad illusion av hud och kläder. Det gör bilderna levande och intressanta. För Ida är konst visuell filosofi som skall väcka tankar om vår värld och om oss själva. Ida försöker med andra ord att gestalta hur människan förhåller sig till sig själv.

Johanna Sandvik ställde ut på Onsala bibliotek och visade verk där hon arbetat med oljefärger och åstadkommit fina abstrakta eller semi-abstrakta verk. Johannas målerimetod kan bäst beskrivas som nyfiken, instinktiv och passionerad.

Clara Lundgrens verk ställdes ut på Kullaviks bibliotek. Clara Lundgren har många utställningar bakom sig, soloutställningar, grupputställningar och jurybedömda utställningar och hon har fått ett antal stipendier. Clara visade ett moget och intressant måleri.

Utställningar på Bryggan 

Tema “unga konstnärer”

  • 24 november – 3 december 2017:  Jonna Petersson: Textilarbeten
  • 1 november – 12 december 2016: Frida Johansson, “Att höra hjärtslag”

Den 24 november – 3 december 2017 ställde Jonna Petersson ut på Bryggan. Det blev en lekfull, kreativ och poetisk utställning. Jonna Petersson tilldelades Kungsbacka Kulturstipendium 2016. Jonna framhåller att hennes konst har sin grund i psykologi och filosofi. Utgångspunkten är poesi i material istället för i ord. Jonna utbildar sig till psykolog och arbetar mycket med sådana ämnen. Jonna försöker gestalta inre liv och tankar och sätta det i en fysisk form. För att göra det använder Jonna främst broderi och screentryck och den absoluta basen när det gäller material är siden. Jonna, som är uppvuxen i Anneberg, blev glad när hon fick inbjudan av Norra Hallands Konstförening att ställa ut på Bryggan. 

Den 1 november – 12 december 2016 arrangerade NHKF Frida Johanssons utställning “Att höra hjärtslag” under ett par veckor på Bryggan.

Frida Johansson från Falkenberg, numera boende och verksam i Stockholm, gick ut Konstfack 2012, men har gått i olika konstskolor sedan hon var sju år gammal. Varför målar då Frida? Det finns ett citat av Frida Kahlo som Frida tycker om: “Jag målar för att jag måste”. Frida har hunnit pröva de flesta tekniker innan hon fastnade för fotografiet och akryl. För Frida är utgångspunkten många gånger ett fotografi. Frida anser att akvarell är för blekt i färgerna och att olja tar för lång tid att torka. Det blir bara grötigt. Frida menar att om du jobbar med olja behöver du veta exakt vad du ska göra innan du börjar, men med akryl kan du lägga på fler lager snabbare. Det är det vardagliga som står i fokus i Frida Johanssons konst, se NHKFs hemsidas översta bild.

Frida målar i en socialrealistisk, ibland lätt naivistisk stil. I målningar som blandar realism och nativitet skildrar hon ett färgstarkt vardagsliv. I kontrast till det socialrealistiska står dock de återkommande starka färgerna – turkos är en favorit – och de många mönstren, som ställer krav på perspektiven. Motiven är ofta hämtade från hemmiljön.

Fridas utställningar har ofta haft teman som rotlöshet eller att vara hemmahörande, det är viktigt för Frida att ha en plats som hon tillhör.

Utställningar på Bryggan, under åren 2016-2020 av inköpt konst till NHKFs konstlotteri, en vecka efter årsmötet tills dess att utdelning av vinsterna delas ut till vinnarna, vilket sker på Bryggan.

Utställningar på Galleri Hjertstedska Villan, Borgmästarplatsen 3, Kungsbacka

Den 2 till 24 november 2019 var NHKF arrangör för en konstutställning med verk av Viktoria Hallenius, Göteborg. Styrelsen var glad över att kunna presentera Viktoria Hallenius för invånarna i Norra Halland. Att det blev så många som 215 besökare under utställningstiden var roligt i sig. Det var även roligt att tio verk såldes till ett sammanlagt värde av 102.150 kronor. Det blev således en god förtjänst för både föreningen och konstnären.

Den 8 – 23 juni 2019 arrangerade NHKF en utställning med finlandssvenske Mic Linder, Göteborg.

Då NHKF samarbetade med Kungsbacka Trädgårdsvänner, vilka besökte Irene Erikssons trädgård på Urban Day, fick galleriet många besökare på vernissagedagen. Drygt 230 personer! Trots detta såldes inte fler än två verk.

NHKFs medlemmar har varit gallerivärdar (volontärer), vilket vi är mycket tacksamma för. Ingalill Nellemark var samordnande av gallerivärdarna med den äran.

Utställning på Båtmuséet i Onsala, sydväst om Kungsbacka under sommaren 2020

NHKF fick hastigt erbjudandet att ordna en utställning på Båtmuséet i Onsala. Dess styrelse hade sökt medel för utställning, vilket gjorde att Norra Hallands Konstförening inte behövde betala hyra för lokalen.

Katalogen för den Konstrunda som skulle ha skett under våren, men som ställdes in beroende på den Coronapandemi som förelåg, gicks igenom. Det var kort tid kvar till den 7 juni, då föreningen förväntades kunna hålla vernissage. Föreningen förväntades vidare endast ha öppet på söndagar, då Båtmuséet användes för andra aktiviteter under veckodagarna. NHKF fick möjlighet att ha öppet varje söndag hela sommaren, med finissage den 30 augusti.

Tarik Hardaga, boende i Hylte, fastnade vi först för, hans djärva färger, där ljuset spelade en avgörande roll för upplevelsen av verken, valet av motiven var underfundiga, humoristiska vilket också påverkade valet att ställa ut Tariks verk.

Därefter var det inte svårt att falla för Carina Fogdes verk. Även dessa målade i starka färger, målade lager på lager för att ge semiabstrakta bilder, med ett intensivt ljus som gav bilden en omedelbar närhet. 

Vid vernissagen den 7 juni underhöll skådespelaren Lars-Åke Rinnarv genom att gestalta historiska karaktärer som Greve Jakob. Musiker Kjell Bergén ackompanjerade, spelade och sjöng,