Om Nils Ramhøj och dennes arbete med far- och sontematiken

Nils Ramhøj, som är född i Alingsås 1953, bor och arbetar i Göteborg, och är en erkänd bildkonstnär. webb: ramhoj.se / instagram: nilsramhoj2 / mail: info@ramhoj.se

Nils Ramhøj är i grunden tecknare och målare, men arbetar också med installation, ”performance” och fotografi – gärna i samarbete med scenkonst. Tematiken i den konstnärliga produktionen kretsar ofta kring existentiella och avgörande livsfrågor såsom problematiken kring kärleks- och familjerelationer, speciellt relationen mellan far och son. Utställningen Bilder av en far har rönt stor uppskattning i Norden, där projektet främst visats.

Nils Ramhøj har sin ateljé på Konstepidemin i Göteborg, men har periodvis också varit verksam i England, Latinamerika, Mexiko och Spanien. Hans konst har visats både nationellt och internationellt. Arbetsresultatet från Sydamerika publicerades 1984 i boken Bolivia & Peru, Ur mina ögon, Teckningar och dagbok från en resa i Bolivia och Peru. 2006 utkom boken Bilder av en far, som bygger på arbetet med far- och sontematiken. Utgiven av Starfalk. Se även under rubriken NHKFs Utställningar om utställningen av Nils Ramhøj. Det Du hör först i filmen som visas här är en röst från dansk radio eller TV. Pappan var från Danmark.

 

 

Inför årsmötet i januari 2021 lät styrelsen för Norra Hallands Konstförening spela in ett samtal mellan två konstkritiker med utgångspunkt i frågan: ”KAN KULTUR RÄDDA LIV”?

Konstkritikerna Dennis Dahlqvist, SVT och Sara Arvidsson, GP, samtalar i denna film på temat ”Kan kultur rädda liv?”. Sewilius Berg från Culturum, var moderator. Samtalet berörde något av det livsviktigaste vi har tillsammans – KULTUR och KONST! Medel (25 000 kronor) för att filma samtalet erhölls från Region Halland som Expresstöd.

Se filmen (60 minuter lång) med Dennis Dahlqvist och Sara Arvidsson samt Sewilius Berg som moderator, missa inte slutet!

Tidigare filmvisningar är:

Film under 2019 – Dokumentären ”Bortom den synliga” om Hilma af Klint.

Den 26 november 2019 såg NHKFs medlemmar dokumentären: ”Bortom den synliga” – om Hilma af Klint, en film som gavs på Facklan i Kungsbacka.

Visningen av dokumentären skedde i samarbete med utvecklare av film i Kungsbacka, Caroline Wingolf, Kulturhuset Fyren. Lokalen blev fullsatt.

Regissör av filmen: Halina Dyrschka, Producenter: Halina Dyrschka och Eva Illmer, Musik: Damian Scholl.

Hilma af Klints 10 största verk visades i Malmö. Risk för att bli smittad av Covid-19, ledde till att NHKF ställde in denna resa i april.

Under 2018 såg NHKFs medlemmar en dokumentär  ”Ett nytt liv, en film om konstnärsgruppen Göteborgskoloristerna och den begåvade och inåtvände konstnären Inge Schiöler, gjord av Carl Pontus Hjortén och Martin Jönsson.

Carl Pontus Hjorthén introducerade filmen och det var en stark upplevelse att se denna dokumentär om Inge Schiöler och hans liv. Medverkande i filmen var bl a Tomas Tranströmer, Andreas Eriksson, Johan Cullberg, Håkan Wettre, Ann Smith, Arne Öhnell, Krister och Ingrid Schiöler.

Inge Schiöler föddes den 10 mars 1908 i Strömstad, och var son till författaren, kamrern och fotografen Severin Schiöler och konsertpianisten Anna Maria Schiöler. Tidigt såg hans teckningslärare fröken Karlsson i skolan i Strömstad hans konstnärliga begåvning. Hon sade till de andra eleverna: ”Måla flödigt, som Inge”. Frågan är om fröken Karlsson anade hur väl hon i dessa två ord sammanfattade Inge Schiölers bildkonstnärliga snille?

Inge Schiöler utbildade sig vid Académie de la Grande Chaumiére, Académie Scandinave Maison Watteau, Konsthögskolan Valand under Tor Bjurström, HDK Valand, Konst och Design, Bror Hjorts och Nils Möllerbergs konstskola. Inge var en målare och tecknare och använde huvudsakligen olja och pastell. 

Efter sin debut 1930 på Svensk-Franska konstgalleriet i Stockholm gav Inge Schiöler sig ut på resor i Europa. Under en kringflackande tid i Spanien började han höra röster i sitt eget huvud och blev därefter inlagd på mentalsjukhus. När han kommer tillbaka till Sverige, togs han den 7 oktober 1933 in på Betaniastiftelsens sjukhus i Göteborg. Den 18 november fördes han över till St Jörgens psykiatriska sjukhus, vilket nu blev hans hem under de följande 27 åren.

Först efter nio år, 1942, kom de första tecknen på att han var på väg tillbaka till bildkonstnärligt skapande. Den 25 mars 1942 meddelar sjukjournalen: ”Ligger till sängs, men är lugn och stilla, har den senaste tiden intresserat sig för teckning samt målning med färgkritor, har ritat en hel del.”

Hans konstnärliga kreativitet övergick i apati, men som vi ser kom hans liv att, mot alla odds, ta en positiv riktning, vilket gjorde att vi nu kan få ta del av Inge Schiölers verk. Inge Schiöler dog den 27 april 1971 i Stockholm.

Inge Schiöler är en av de mer kända konstnärerna inom Göteborgskolorismen och då han kommer från Strömstad fick han en naturlig del i Bohusläns museums utställning om Göteborgskoloristerna. Inge Schiölers verk finns idag representerade på bland annat Statens Museum for Kunst i Köpenhamn, Nationalmuseum och Moderna Museet. 

På DigitaltMuseum.se kan du se mer om Göteborgskoloristerna från Bohusläns museums samlingar.

Den 14 februari 2016 visades två filmer, en film om Otto G. Carlsund och en om Elli Hemberg.

Otto G. Carlsund (1897-1948) var en pionjär inom det abstrakta måleriet och en av våra främsta modernister. Det kan nämnas att hans bild Brun maskinist, fick som slutpris 9 284 000 kr på Bukowskis 2020. Han föddes i S:t Petersburg, modern var fransyska och fadern svensk civilingenjör. Otto G. Carlsund umgicks med många i konstvärlden exempelvis med Issac Grünewald.

Otto G. Carlsund var väl bevandrad i den ryska modernismen. Han studerade för Fernand Léger i Paris och hans måleri blev erkänt efter detta. I slutet av 1920-talet frigjorde sig Otto G. Carlsund något från Fernand Legérs stil. Han utvecklade då en strikt geometrisk bildvärld, hållen i strama färgskalor.

År 1929 bildade Otto G. Carlsund tillsammans med Theo van Doesburg, Hélion, Tutundjian och Wanz i Paris gruppen Art concret, vars manifest utgavs året därpå. Att Otto G. Carlund var i ropet visade sig i att Gunnar Asplund engagerade Carlsund att gestalta restaurangen ”Lilla Paris” vid Stockholmsutställningen 1930.

Otto G. Carlsund har blivit mest känd efter att ha försökt ordna en exposé av det bästa av den moderna internationella konsten på Stockholmsutställningen 1930. Men svenskarna var inte mogna för det och utställningen blev ett fiasko. Otto G. Carlsund var en av pionjärerna inom den offentliga konsten.

Elli Hemberg (1896 – 1994), en svensk målare och skulptör.

Elli Hemberg utbildade sig på Carl Wilhelmsons målarskola i Stockholm. Hon målade framför allt landskap och porträtt. Under senare delen av 1940-talet startades ett nära samarbete med Otto G. Carlsund och Elli övergick till abstrakt konst och så småningom gick hon över från måleri till skulptur. Ett femtontal av hennes konstverk finns i offentlig miljö, t. ex. Segel utanför Tekniska Nämndhuset och Fjärilen, båda finns i Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm.